Hektiskt veckoslut!

Ok, Var ska vi börja egentligen. Det har ju hänt en del sedan vi hörde av oss sist..

Varje kväll har egentligen varit dubbelbokad och det har blivit ett och annat glas vin i gott sällskap.
På fredagen hade vi löpträning med tjejerna. Pga diverse skolturneringar var manfallet stort och vips står jag där med pipan i mun och domderar P plus tre tjejer till att ta ut sig lite mera. Man har ju trots allt 20 % mer att ge när man är helt utpumpad.. Och tjejerna tog i så det stod härliga till. i ungefär 10 minuter. Sedan fick den ena solsting, den andra ville spy och den tredje gav upp. Bara P löpte på och skrattade åt de unga veklingarna. Jag smålog bara och tänkte att om de tyckte det här var jobbigt, ska de bara se när jag drar igång de riktiga mördarträningarna..
Efter träningen duschade P och jag snabbt innnan det var dags för nästa tillställning, nämligen ett team building event med 14 årslaget. Det var ett knytkalas, där vi gästade en av killarnas föräldrars hus. De har tysk härkomst och Dylan (killen) är ett riktigt Bayernfan med autografer och tröjor hängandes överallt i sitt rum. Den taktfulle Janne visste inte det här varpå han råkade nämna, apropå Manchester Uniteds utslagning mot Bayern i Champinjonsligan, att "vem gillar egentligen tyskarna!? De startade ju två krig.." Dylans min var oförglömlig, han riktigt kokade.. OOPS..
Huset i sig var skräddarsytt och drygt ett år gammalt. Helt fantastiskt, med en nedervåning  där det fanns en fullpackad bar, biljard, dart, fussball, shufflebord och ett rum med en hemmabio. Verandan hade sjöutsikt och utanför stod tre mercor parkerade.. Tom vår vän Lisa mäklare, som sett många hus i sina dagar, tyckte att det var otroligt smakfullt och fint. Eventet gick bra, alla föräldrar fick träffas, kidsen tittade på en inspelad match och vi lämnade ut visitkort till höger och vänster. Vi var kvar till nästan sist, och dagen därpå träffade jag några av de bakfulla föräldrarna och tränade deras söner i en privatlektion.
Sedan fortsatte dagen med en biltur till en grannstad (40 minuter norrut, Vernon) där vi skulle hjälpa till att utvärdera ett gäng tjejer för deras regionslagsuttagningar. Precis när vi nästan var framme, så gick slangen till kylarvätskan i bilen sönder. Som tur var hade vi 5 kr kvar på mobilen och ringde efter Mark (Kelowna Uniteds president) som var en av utvärderarna, för upphämtning. Snacka om tur vi hade när det visade sig att innan han sålde sina stålföretag för ca 200 miljoner kronor, hade haft en hobby att reparera motorer. Han tittade snabbt under huven och efter utvärderingen stannade vi till på Canadian Tire (typ Biltema) och köpte en ny slang, samt verktyg. Det tog de sedan 15 minuter innan han hade bytt ut den söndriga slangen och nu går bilen som smort igen! Hjälpsamma kanadensare stöter vi fortfarande på överallt!
Väl hemma, en timme senare än planerat, blev det till att byta om snabbt innan vi märkte att den nyinstallerade kylen/frysen inte fungerade. Jaja, det får våra hyresvärdar ta hand om tänkte vi innan vi åkte till en annan tränares och hans svenskfödda frus hem för en trevlig vinkväll! Vi kom inte därifrån förrän vid halv två tiden och nog har vi en hel del nya och bra historier som kommer dras. Jag ska ha privatlektion med deras son på fredag och de flesta historierna handlade om honom som ung.. Fråga P för detaljer, hon skrattar fortfarande åt historierna. B B B B B Batman!!
Söndagen följde med en smärtsam förlust för 14-åringarna. För första gången röt jag till, dels för att stävja mobbning i gruppen, samt även mot deras attityd där de var glada och skrattade fem minuter efter förlusten. Så skapas inga vinnare i min bok sade jag och bad de skämmas över helgen för att vara revanschsugna till nästa match.
Sedan åkte P och jag hem och grillade. Kött, hemmagjorda klyftpotatis, sallad och tzatziki. Hehe, nu måste ni allt vara lite avundsjuka, 25 grader varmt, rosevin i solen och det är knappt mitten av April. P bara njöt. Varje gång vi vaknar och det är sol, skyndar hon sig upp för att inte missa solstrålarna. Jag påminner henne om att det kommer se ut såhär fram till mitten av September.
Så var vi framme tills idag, där vi hade diverse ärenden, bla för att klä upp tjejlaget i träningskläder, organisera U6-orna (där de flesta ungar knappt når upp till magen) och veckans första träning med tjejerna. Japp, det är mycket fotboll och jag ska faktiskt träffa Mark nu i dagarna för att prata igenom situationen. Vi hoppas på att han kanske erbjuder en fast anställning med en stabil månadsinkomst. Det ska också nämnas att P blev kallad till intervju på Onsdag morgon, samt även sökte ett annat mycket intressant jobb precis i närheten. 35-timmarsvecka med en högre ingångslön än vad hon hade i Sverige stod det i annonsen...
Håll tummarna och ha en härlig vecka. Vi siktar i alla fall på att bygga en fin brun bränna som sedan ska bli allt mörkare de närmaste månaderna...


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback